Scroll to top

De flesta kvinnor kanske har hört om någon som valt att föda hemma men tänker ofta för sig själva att ‘det skulle aldrig vara något för mig‘ eller förstår inte varför man skulle ta risken. För ‘vad händer ifall något skulle hända‘.

En av de första och främsta anledningarna varför de flesta i Sverige väljer att föda på sjukhus är för att det är en del av vår kultur och norm att man ‘bör’ föda på en säker plats där det finns tillgång till sjukhuspersonal för vi anser att det är något farligt och riskfullt. Födande mammor behandlas som patienter tillsammans med de som är sjuka, där de bevakas, undersöks och vårdas. Om vi ser på hur långt vi har kommit med vården och dess möjligheter så är det fantastiskt att vi har kommit så långt att vi kan rädda liv på både mammor och barn som behöver stödet i vissa nödvändiga, oftast komplicerade fall. Det är något vi är enormt tacksamma för. Däremot är det inte alla kvinnor som behöver detta medicinska stödet och det är något man brukar kunna avgöra tidigt i antingen graviditeten eller tidigt skede under födseln. Andra länder i Europa delar upp kvinnor enligt de som behöver mer medicinskt stöd än andra. På så sätt kan man prioritera de som behöver mer stöd på sjukhus, och stöder de kvinnor med normala graviditeter att välja sin egna födselplats, och kan förhoppningsvis öka förtroendet till hemmet som i sin tur kommer att frigöra platser på sjukhus för de som verkligen behöver. I Nederländerna och Danmark föder betydligt fler kvinnor hemma än i Sverige:

“It is a question of attitude: we are matter of fact. Women tell me, ‘my mother had all her kids at home and that always went well, why should I go to hospital’,” explained Toet, a midwife who practices near Rotterdam.”

“Dutch home births also mean no anesthetics. Only medical doctors can administer such drugs, so “all home births in the Netherlands are done without anesthetics,” said Toet. Even in hospital, women who ask to be anaesthetized are the minority.”

Den holländska attityden som skiljer från den svenska är att de ser inte graviditeten som en sjukdom och hemmafödslar är normalt. Hälsoförsäkringen i Nederländerna täcker inte hela kostnaden för sjukhus födslar om där inte finns en klinisk anledning till att kvinnan behöver det.

“In 2005 women who elected to have hospital births without a medical reason had to pay around €260, a sum seen as considerable in this socialized medical system where home births and midwife care are free, as is delivery in hospital for medical reasons.”

Enligt Jordbruksverket är det förbjudet att förflytta dräktiga kor inom 28 dygn före den beräknade kalvningen, eftersom det känsliga hormonsystemet kan påverkas om djuret blir förflyttat. De som arbetar med djur vet att en förflyttning under värkarbetet kan medföra allvarliga förlossningskomplikationer för både ko och kalv eftersom det stör det känsliga hormonsystemet. Människors hormonsystem fungerar likadant som de andra däggdjurens. En födande djurmamma väljer sin födselplats som hon känner är ‘tryggt’ så att hon kan slappna av och föda ostört. Dels väljer hon en plats där inga hot, rädslor eller stress finns i närheten men även där hon inte känner sig iakttagen för det kan störa henne och därmed trigga hennes hormon system som sätter stopp för det fysiologiska födsel systemet. Vi människor har också denna instinkt som påverkar födsel hormonerna och fungerar  precis likadant som de reflexer när vi bajsar. Om vi är ute och går i skogen och känner att naturen kallar så vet vi instinktivt att vi kommer välja en plats undangömd (ej iakttagen) och vi vet vilken position som gynnar processen mest, en hukande position där vi lutar oss framåt. Barn (ca 1-2 år) som inte har någon förkunskap inom detta området, väljer också instinktivt att bajsa (oftast i blöja) gärna lite iväg från resten av familjen där de kan vara ostörda. Sedan följer ett liknande mönster när de väl använder toalett, att de gärna stänger dörren om sig, vill vara ifred osv. Vi kan (omedvetet) få bajs reflexen att upphöra om vi inte känner oss trygga eller avslappnade att kunna bajsa ifred. Detta gäller även födsel processen som upphör eller saktar ner om mamman känner sig orolig, otrygg, störd, rädd, stressad.

Vi vet att det är farligt att flytta på däggdjur mitt under värkarbetet, men vi människohonor förväntas ringa runt till sjukhus för att be om plats, ringa efter taxi, klä på oss, gå ut och sätta oss i bilen (eller taxi), åka bil, halta från parkeringen till sjukhuset, skrivas in och svara på frågor, motivera att vi faktiskt har värkar, förflytta oss till ett vänterum, mätas, bli undersökt inom privata områden av främlingar, förflytta oss igen till ett lämpligt rum på förlossningsavdelningen om det finns något ledigt. Och allt detta medan vi är inne i ett förlossningsarbete. Det är samma hormoner som är i omlopp i en människas kropp som i vilket annat däggdjur som helst under en förlossning. Skillnaden är att rutinerna i förlossningsvården i regel inte tar hänsyn till en människas hormonsystem och känslomässiga tillstånd under förlossningen. Inte heller tar den hänsyn till kvinnans individuella behov alltid utan prioriterar allt för ofta deras allmänna riktlinjer. Det är till min förvåning att 80% av kvinnor föder fortfarande på rygg medan vi vet att detta inte är den optimala positionen att föda i. Ryggliggande blev en trend efter att läkare upptäckte att det var lämpligt för dom att förlösa och utföra medicinska interventioner, då de har mer tillgång till barnet snabbare. Vi kvinnor är skapta att frigöra mer plats åt barnet när vi lutar oss framåt och upprätt så att vi jobbar med tyngdkraften, likt när vi bajsar. Vem bajsar liggandes på rygg?

Om kvinnor som har precis samma instinkter, reflexer och hormonsystem som djuren skulle vara medvetna om denna kunskapen och lita på deras instinkter, så skulle de förmodligen välja att föda hemma i sin naturliga miljö där hon är omringad av nära och kära (eller en barnmorske-styrd enhet, men tyvärr så finns inte detta i Sverige). Nu känns det däremot som att de flesta kvinnor anser att sjukhusen är deras ‘säkra’ plats på grund av all skrämsel och rädsla kring hur riskfyllt födandet är. Vi har förlorat kunskapen om hur födandet var förr och hur den är skapt som en del av naturen. Att föda hemma var vanligt och sedan har antalet minskat över åren i takt med att sjukhusen tog in födslar till en mer kontrollerad miljö. Är du intresserad att läsa om hur vi som samhälle gått från att ha varit en kvinno och barnmorske ägd process till en medicinskt styrd process kan jag tipsa om att läsa Reclaiming Birth as a Rites of Passage.

Till skillnad från Nederländerna ser vi svenskar inte på födslar som något naturligt och ofarligt, utan tvärtom.  Att föda barn är något Sverige valt att höja upp till en hög risk nivå för att just försöka eliminera så mycket risker som möjligt, av goda anledningar. Därför anser de flesta kvinnor i Sverige att det är säkrare att föda på sjukhus, för det väljer att vara nära möjligheten till vård personal ifall att något skulle hända. De är ofta inte medvetna om de risker som tillkommer med att föda på sjukhus eftersom den omgivning inte gynnar kvinnans naturliga hormon frisättning och risken för medicinsk intervention är mycket högre än för de som föder hemma.

I andra länder behandlar vi mammor olika beroende på deras status som gravid. Kvinnor med hög risk graviditeter föder ofta på sjukhus medan kvinnor med lägre risk graviditet rekommenderas föda antingen på barnmorske ledda enheter (finns inte i Sverige) eller hemma. Studier visar att det är säkrare för kvinnor med normala graviditeter att föda hemma då risken för medicinska interventioner är betydligt mindre.

“A recent publication from the National Institute for Health and Care Excellence in the UK states that low-risk multiparous women should be advised that birthing at home is as safe for the baby and that the rate of interventions for them will be lower than in the hospital setting.”

“Planning birth in an obstetric unit (hospital) is associated with a higher rate of interventions, such as instrumental vaginal birth, caesarean section and episiotomy, compared with planning birth in other settings.”

Det som många kvinnor inte räknar med när de väljer sjukhus är att riktlinjer och processer är baserade på ‘ifall att’ eller ‘risk eliminerings’ metoder som gäller mångfald och inte kvinnan som individ. Ett exempel för att demonstrera hur jag menar är att vi skulle ge de patienter med minimal risk för infektion antibiotika så kan de kan utesluta risken för infektion. Då ges en behandling utan någon indikation på att där är någon fysisk infektion, men pga att där fanns en risk för det*. Det finns många anledningar till varför de behöver arbeta så här, men vi som individer behöver veta att ofta är den ‘rådgivning‘ som vi får från vården eller barnmorskor som arbetar på sjukhus och inte alltid deras ‘rekommendationer‘ utan de ‘upplyser oss om att det erbjuds‘. Ofta tolkas detta som något vi borde göra då de ofta kan framföras med hjälp av medicinska skrämsel ord som får oss att snabbt känna oss underlägsna.

Sist men inte minst, en annan anledning varför vi inte är många som väljer att föda hemma i Sverige är det finns inte valmöjligheten att få välja själva längre. Landstingen stödjer inte oss ekonomiskt eller politiskt om vi väljer att föda utanför sjukhus. Har man tillgång till pengar, finns där en privat lösning där du anlitar hembarnmorskor, men det är inte hållbart för majoriteten. Av rent ekonomiska skäl tvingas du som kvinna skriva in dig på sjukhus för att du har inte råd. Om man inte vill föda på sjukhus och inte har råd att anlita hembarnmorskor kan man välja att föda oassisterat (‘Free Birth’) vilket allt fler väljer idag. Det innebär en planerad födsel hemma men utan någon personal från vården. Du är helt på egen hand. En australiensisk studie sammanfattar gravidas motivation till att föda utanför systemet som ”att vilja ha det som är bäst och säkrast”. Deras tidigare upplevelser av att föda barn hade lärt kvinnorna att sjukhusvården inte var trygg ur ett känslomässigt perspektiv och att de riskerade fler traumatiska upplevelser om de skulle föda på sjukhus igen.

I Stockholm mellan 2002-2019 fick vi bidrag från Stockholms landsting för planerade hemmafödslar vilket då financierade två hembarnmorskor på plats. Under de tjugo åren var 95 % av hemfödslarna okomplicerade förlossningar med frisk mor och friskt barn. De övriga 5 % var okomplicerade överföringar till sjukhus (oftast för att mamman var trött eller ville ha mer smärtlindring). Ingen annan vårdform har så hög andel nöjda födande och så få komplikationer eller förlossningsskador.

 

Fördelar med att föda hemma:

  • Tryggheten som hemmet ger, och känslan att inte behöva förflytta sig gynnar födselprocessen och livmodersmusklerna jobbar mer effektivt med hjälp av högre frisättning av oxytocin.
  • Kvinnor som föder hemma upplever mer bekvämlighet och lugn under sina sammandragningar tack vare högre frisättning av vårt kroppsegna smärtlindringshormon endorfin (flera gånger starkare effekt än morfin).
  • Du utsätts för mindre risk för medicinska interventioner då hembarnmorskor är inte under någon plikt att följa sjukhus riktlinjer utan följer dina behov.
  • Du får föda ostört om du önskar vilket följer våra naturliga instinkter och gynnar det fysiologiska födandet. Barnmorskorna är där för ditt stöd när du behöver. De bevakar diskret och vet när det behövs.
  • Sanorlikheten att barnmorskor upptäcker att något är onormalt eller inte stämmer är högre när du har kontinuerligt 1 2 1 stöd av två hembarnmorskor. Det är därför sällan akuta anledningar ifall du skulle behöva ta dig till ett sjukhus eftersom det upptäcks ofta i tidigt skede.
  • Kontinuerligt 1-2-1 stöd av två erfarna barnmorskor som du träffat tidigare. Det skapar trygghet för mamman att hon vet vem som är med henne och kan lita på, jämförts med någon hon aldrig träffat förr. Så här menar Sepideh Ghasemi en erfaren barnmorska som arbetar idag som hembarnmorska och på ambulans efter att ha jobbat flera år på förlossningsavdelning på sjukhus i Stockholm:

“Det är ett stort problem att man inte är garanterad ett kontinuerligt stöd när man föder barn. Idag är hemfödsel den enda vårdform där kvinnan har två legitimerade barnmorskor närvarande under hela förloppet – barnmorskor som kvinnan själv valt och lärt känna under graviditeten”

För mer information om hemmafödslar i Sverige kan du läsa på Föda Hemma eller Birth Rights Sweden Föda Hemma

*Enbart ett exempel för att demonstrera en taktik. Enbart en metafor. 

Related posts

Post a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *